Den dansk/svenska gårdshunden har i hundratals år funnits på gårdarna runt Östersjön. Framförallt har rasen varit vanlig i södra Sverige och i Danmark. Rasen kallades tidigare skånsk terrier och råttehund och har framförallt fungerat som råttbekämpare och väktare på gårdarna, men även använts som jakthund. Utseendemässigt liknar gårdshunden den engelska Jack Russell-terriern, men i sättet är gårdshunden mildare. Den dansk/svenska gårdshunden godkändes sent av Svenska Kennelklubben (1987) och har därför inte varit föremål för förädlingsavel under någon längre tidsperiod. Utförlig rasstandard finns på rasklubbens hemsida.

 

Den dansk/svenska gårdshunden är med sitt praktiska format (32-37 cm hög) lätt att ta med i bilen, båten, husvagnen etc. Rasen trivs med att vara med sin familj - ensamhet uppskattas inte. Gårdshunden är en trogen kamrat som är pigg på äventyr, den hänger med på långa promenader, jogging, skid- och ridturer. Det är alltså ingen soffliggare, men när det är dags att vila uppskattas kroppskontakt.

 

Tillsammans med gotlandsstövaren tillhör gårdshunden Sveriges genuina "lantraser" bland hundarna. Med begreppet "lantras" menar man just att raserna är gamla anpassade till sin levnadsmiljö och opåverkade av intensiv förädlingsavel och inkorsningar av främmande raser. Därmed är också gårdshunden ett kulturarv, en bit levande svensk/dansk historia. Ur genetisk synvinkel betraktas lantraser som genresurser - genetiska "reserver" hos vilka mer "ursprungliga" gener finns bevarade än de som återstår hos de högförädlade djurslagen.

 

 

 

 

Passar gårdshunden Dig!

 

 

  • Tycker om att hitta på aktiviteter tillsammans med hunden. Gårdshunden är nyfiken, aktiv, pigg, alret och tycker om att vara med. Den behöver någon form av regelbunden stimulans för att må bra. Lydnad, agility, freestyle och spår går t ex utmärkt att träna. Är du inte ute efter en hund att aktivera dig med - välj hellre annan ras.

 

  • Har möjlighet att ha hunden med dig under dagarna - alternativt har tillgång till dagmatte/-husse eller hunddagis. Gårdshunden tycker inte om att vara ensam. Faktum är att rasen är mer beroende av mänskligt sällskap än många andra raser. Högst fyra timmar per dygn bör den lämnas ensam.

 

  • Inte har något emot kroppskontakt med hunden. Många gårdshundar är riktiga knähundar som älskar att sitta i knät och ligga nära intill i soffan. Helst vill den även krypa ner under täcket i sängen.

 

  • Är intresserad av att tillämpa de nya "mjuka" inlärningsmetoderna där hundens förtroende för föraren står i centrum. Många gårdshundar är ganska "milda" och "mjuka" och mår inte alls bra av tuff dressyr.

 

  • Inte är allergisk mot hund. Undvik en tragedi för dig, familjen och hunden genom att avstå från köp om du misstänker att någon inom familjen eller den närmaste vänkretsen kan vara känslig.

 

  • Uppskattar att vara med och hjälpa till att bevara en gammal genuin svensk (och dansk) hundras.

 

 

                        Text hämtat ur rasklubbens hemsida!

 

 

 

 



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

       Nessy, Zilla, Bianca på råttjakt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

          Zilla och Bianca badar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

           Cykeltur med hundarna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

           Agility med Nessy och Zilla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

          Drag Nessy, Bianca och Zilla